Det finns ett enkelt svar, du är varm när jag är kall

Det känns bra.

Ska jag ens ta hänsyn till det där? Börjar fan fundera.. På ett sätt så känns det "rätt" men samtidigt så jävla B. Vad vinner jag på det? Eller ja.. jag att jag känner mig som jävla skit. Som det känns just nu så finns du inte, men på ett sätt så gör du inte det längre. För övrigt så handlar det inte om och vinna, det är så förbannat mycke mer än så.

Var är den människan som sa åt mig mer än en gång att jag inte ska rätta mig efter andra?

Det känns som att jag tycker olika saker från dag till dag. Jag vet vad jag vill. Jag vet vad jag vill just nu och det är det som stör mig. Alltid detta ständiga flackande, förlitar mig hela tiden på vad andra tycker. Som att det skulle vara enklare än faktiskt bestämma nåbting själv. En sak är säker.. att saker som inte blivit avslutade har en läskig förmåga att poppa upp från ingenstans, popp, popp, popp. Går att förträngas, men inte att bli av med, eller ska vi säga glömma?

.

Har legat och snurra hela jävla natten och då menar jag verkligen hela. Men men, nu har sara och co lämnat mig själv. Dom återinfinner sig måndag eller söndag. Hur ska jag klara mig? Nånå, har just duscha och ska kila iväg till angelica baki halv över kvart.

jag tycker du kan komma hem
.

Jahaja, sängen på en stund? Förövrigt är jag grymt sugen på ett party men, nae. Får se till helgen eller nå. Har inte gjort många knop idag, vilket inte är nån skillnad från andra dagar. Men imorgon har jag ett uppdrag så ska upp kring ett senast. Vilket är tidigt med tanke på att jag sovit till fyra varje dag i en vecka snart.

Du kan ju kryssa av mig på din kom ihåg lista eller nå, patetiskt. Näst intill skrattretande.

.

Hm, jag är inte synsk.. så jag kan inte förutse vad som kommer hända? Och jag måste nog erkänna att jag inte är allsmäktig.. så jag kan inte bestämma vad som ska hända? Så hur ska jag göra då? Det känns som att jag måste veta för och ta mig nånstans alls. Jag försöker trycka mig framåt sakta men säkert, men är det så det ska gå till? Jag brukar väl inte bry mig eller rätta mig efter andra. Men det är nånting som gör att jag håller tillbaka men det är inte vad jag vill, jag känner mig så jävla instängd. Jag som vanligtvis bara brukar skrika vitt och brett, jag säger ingenting. Jag vet inte vad som är galet, men jag vet att jag måste hitta tillbaka till det som varit, det här är inte jag.

.

Den här veckan har väl inte börjat som jag tänkt mig. Verkar som att jag har halsfluss? Ska väl kolla upp det nån gång snart. Har ju som haft det ett par gånger så vet ganska säkert när det är det. Imorgon ska jag putsa fönster hos farfar, lika bra och ha nått och göra annars blir jag galen. Så det kom lägligt efter som att det helt seriöst inget kvar och städa hos mig. Men det duger för och hålla tankarna i styr..

jag vet inte vem jag är ,
men jag vet att jag är din