Sharp and painfull


trött på metaforer som livet går vidare
 

Orkar inte ha det såhär, jag vet att det inte är mer synd om mig än någon annan. Men allt har fan runnit över nu, vet inte åt vilket håll jag ska vända mig. Vem kan man egentligen lita på, känns som att så fort man vänder ryggen åt någon så börjas det prata. Vad är det för mening ? När sanningen endå alltid kommer fram! För jag ser inget hopp nu, det försvann för längesen. Smärtan är min fader och döden min bästa vän. Jag har kämpat, förlorat, klättrat och fallit, från toppen till botten..


It's a fucked up world
what a fucked up place
Everybody's judged
By their fucked up face,
Fucked up dreams
Fucked up life.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0