I might never talk about it
Jag är fortfarande vaken! Men är så jävla trött så jag tror jag börjar gråta snart, håller på och städa som vanligt känns det som men det funkar för och vila hjärnan från allting som maler runt. Har ränsat garderoben, damsugit, ska skura, sen har jag dränkt badrummet i klorin spray så ska ta tag i det också, men om jag gör det före eller efter jag diskar vet jag inte än. Sen tvättar jag också. Tänkte komma mig i säng så jag får sova iallafall tio timmar inatt kanske. Men som det känns nu så skulle jag kunna hålla på i flera dygn nu, gruvar mig för och stanna av. Ingenting känns bra även om jag vet att jag kommer ha hela lägenheten städad, ren bäddat i sängen och ha duschat när jag går och lägger mig. Känns inte värt och hålla på och städa som ett cp, hade nog inte ens kännts värt även om nån spytt skitit ner sig och dött på golvet för ett halv år sen.
I'm so tired of being here,
Suppressed by all my childish fears
These wounds won't seem to heal,
this pain is just too real
There's just too much that time cannot erase
I've been alone all along
Kommentarer
Trackback
