We live and we learn


Åkte till upp till farfar igår, men hade inte ro och vara där så nu är jag i byn, fast blir väl snart less på det också. Känns som att jag är orolig i kroppen eller nå, kanske kan säga att jag tappat lite fot fäste. Känns inte bättre av att skolan börjar på Måndag, som att jag behöver det just nu? Eller så är det just vad jag behöver; nånting och göra på dagarna. Men känns inte som någon vinst lott precis, eftersom att jag näst intill inte orkar kliva ur sängen om dagarna. Dom senaste tre månaderna har jag säkert sovit 70 procent. Men jag vet inte, lusten till nånting överhuvudtaget är obefintlig. Känns som att det är en bedrift om det kliar på foten och jag orkar klia där. Det är som att dom dagar jag velat göra nånting så har det inte blivit av, så jag vill aldrig göra nå. Känns som att jag brukar vara ganska bra på och klaga på hur jävligt det är, men det är inte det. Det är ingenting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0