We might as well be strangers
Ska jag ens ta hänsyn till det där? Börjar fan fundera.. På ett sätt så känns det "rätt" men samtidigt så jävla B. Vad vinner jag på det? Eller ja.. jag att jag känner mig som jävla skit. Som det känns just nu så finns du inte, men på ett sätt så gör du inte det längre. För övrigt så handlar det inte om och vinna, det är så förbannat mycke mer än så.
Var är den människan som sa åt mig mer än en gång att jag inte ska rätta mig efter andra?
Kommentarer
Trackback
