Things i forgot at birth


Det känns som att jag tycker olika saker från dag till dag. Jag vet vad jag vill. Jag vet vad jag vill just nu och det är det som stör mig. Alltid detta ständiga flackande, förlitar mig hela tiden på vad andra tycker. Som att det skulle vara enklare än faktiskt bestämma nåbting själv. En sak är säker.. att saker som inte blivit avslutade har en läskig förmåga att poppa upp från ingenstans, popp, popp, popp. Går att förträngas, men inte att bli av med, eller ska vi säga glömma?

.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0