Det finns ett enkelt svar, du är varm när jag är kall

Det händer oftare och oftare att jag slits mellan vad jag varit och vad jag är idag. Ibland får jag bara lust och göra nånting sånt där som man bara inte gör, sen ångrar jag att jag ens tänkt tanken. Men ibland hade det varit skönt om jag inte byggt upp det jag gjort. Ibland saknar jag mig för två/tre år sen, när jag bara gjorde det jag kännde för just den sekunden. Nog vet jag att det inte hade funkat speciellt vackert i längden, men vem tänker inte tillbaka ibland? Jag vet inte, men ibland känns det som att jag aldrig riktigt förändras, som att när som helst väntar vad som helst. Det är lite små jobbigt ibland, när man inte kan lita på sig själv.